Jiang Suhua, en utövare från Yangtian i Chicheng, avled till följd av skador från tvångsmatning

Jiang Suhua var 50 år och bodde i byn Shihuiyao i Yangtian, beläget i Chicheng i Hebeiprovinsen. Hon fängslades den 7 februari 2002 och dog till följd av skador som hon fick efter att ha blivit tvångsmatad och misshandlad efter den långa hungerstrejken hon genomförde som protest mot kränkningarna mot hennes rätt till egen övertygelse.

Jiang började utöva Falun Gong i februari 1999. Både hennes fysiska hälsa och moraliska inställning förbättrades avsevärt efter att hon började utöva.

I maj 2001 fängslades 21 utövare i Chicheng efter att de varit i Peking för att vädja om rättvisa för Falun Dafa. I ett försök att förhindra att samma sak inträffade i Yangtian, begav sig några ledare därifrån till en by där de visste att det fanns Falun Gong-utövare, för att tvinga dem att skriva under dokument som sade att de inte skulle utöva Falun Gong.

På morgonen den 7 februari 2002 bröt sig polischefen Du Zhigang, polisen Li och Ding Xuejun, medlem i stadsledningen, in i Jiangs hem tillsammans med några andra, utan någon som helst rättslig procedur. Efter att de brutit sig in började Du att söka igenom huset. De andra gav sig iväg till andra utövares hus, förutom två personer som vaktade Jiang. Du hittade några Falun Dafa-böcker och övningsband och gav sig sedan av.

Vid middagstid kom över 20 personer hem till Jiang. Några var från stadsledningen och andra från polisenheten. De släpade ut Jiang till en bil som stod parkerad utanför och förde henne direkt till polisen, där de satte fast henne med handbojor mot ett värmerör. Hon anklagades samma dag felaktigt för att ha “stört den allmänna ordningen” trots att hon inte begått något brott och skickades till interneringsläger, där hon hölls inspärrad under 15 dagar. Första natten fick hon ingen mat. På den tredje dagen startade hon en hungerstrejk, för att uppmärksamma det orättvisa i den felaktiga interneringen. Hungerstrejken ignorerades fullständigt då den inträffade mitt under nyårsfirandet. På hungerstrejkens nionde dag började de tvångsmata henne för första gången. Tre fångar beordrades att släpa in Jiang till ett kontor. Fängelseläkaren Chu Xiuzhen satte där in en meterlång plastslang genom näsan och ner i magen och hällde sedan i mjölkpulver som blandats med salt. Efter tvångsmatningen beordrades fångarna att släpa henne tillbaka till cellen, där de kastade ner henne på cementgolvet. Eftersom magen hade varit tom under flera dagar, gjorde tvångsmatningen att hon blev illamående och hon kräktes snart upp alltihop. Vid det andra tillfället hon tvångsmatades, hade det gått 13 dagar sedan hon började hungerstrejka. Efter tvångsmatningen kastade de henne åter på cementgolvet. De andra två utövarna i cellen bad fångarna att lyfta upp Jiang och lägga henne på sängen, men de ignorerade utövarna, vände ryggen till och låste dörren bakom dem. En av utövarna hungerstrejkade och var mycket svag, men den andra lyckades till sist, efter en stor ansträngning, lyfta upp Jiang till sängen. Därefter försökte de få kontakt med henne, men hon svarade inte. Hon gjorde en ansträngning för att försöka äta bland annat lite mjölkpulver som de gav henne, men hon svarade inte på tilltal. Utövarna förstod att hon befann sig i ett mycket allvarligt tillstånd och uppmanade poliserna att låta undersöka henne, men ingen brydde sig om henne trots deras upprepade försök.

På kvällen den 24 februari, vilket var den sextonde dagen efter att Jiang började hungerstrejka, insåg utövarna att tillståndet försämrades då hon förlorade medvetandet. De ropade på poliserna, men fick inget gensvar. Morgonen därpå försökte de igen, men de fick fortfarande ingen hjälp. Vid middagstid kom fängelseläkaren Chu Xiuzhen till lägret och hon undersökte då Jiang efter att utövarna berättat om hennes tillstånd. Efter undersökningen lät hon genast föra Jiang till sjukhuset och lät underrätta hennes familj. När familjemedlemmarna kom till sjukhuset upptäckte de att Jiang hade flyttats till Zhangjiakous sjukhus. När de kom dit, kunde Jiang inte röra den ena armen och hon kunde inte tala. Hon dog fyra dagar senare. Hennes familj var alldeles bedrövade och förde med sig hennes kropp hem. När de förberedde kroppen inför begravningen i hemmet, upptäckte de att det fanns en stor svullnad på baksidan av hennes huvud, huden var infekterad över ett stort område i ryggslutet och det fanns koagulerat blod i hennes mun.

Jiangs familj försökte flera gånger besöka henne under tiden hon var fängslad, men de stoppades varje gång av ledningen för interneringslägret. De hade inte sett henne efter att hon fördes bort från hemmet mot sin vilja och kände därför inte till hennes situation i lägret. De visste heller inte att hon hade hungerstrejkat eller varit inlagd på sjukhuset. Räkningarna från båda sjukhusen, transporterna och begravningsomkostnaderna gick sammanlagt på över 14 000 Yuan. Efter begravningen gick familjen till stadsledningen för att begära ersättning för de medicinska omkostnaderna. De fick 3 000 Yuan för att de skulle vara tysta.

Översatt från: http://clearwisdom.net/emh/articles/2004/3/12/45966.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2004/2/24/68091.html