Kultiveringserfarenhet att organisera en lokal Fa-konferens

Hälsningar vördade Mästare!
Hälsningar medutövare!

Jag är en Falun Dafa-utövare, från Ventspils, 180 km från Lettlands huvudstad Riga. Jag kom i kontakt med Falun Dafa 2007, när jag fick boken “Falun Gong” som present av min mor. Boken tilltalade mig mycket och jag ville lära mig övningarna. Jag hade en önskan (tanke) att öva, men det tog två år för mig att bli en utövare. Jag har övat Falun Dafa sedan augusti 2009.

Jag vill dela min erfarenheter som jag fick när jag organiserade en utbyteskonferens i Lettland under våren 2014.

När jag studerade Mästarens verk, har jag gradvis upplyst att utövarnas erfarenhetsutbyteskonferens är tillför att vi kan höja oss snabbare, att uppmärksamma frågor som vi ligger efter med, liksom att vår kultiveringsmiljö ska bli mer och mer stabil. Att vi ska bli mer enade och att vi ska bli en kropp.

(draft: finns ingen översättning på svenska)
Vår vördade Mästare har sagt i “Fa-föreläsning vid västra USA:s Fa-konferens 21 och 22 februari, 1999, i Los Angeles: Ursprungligen var denna konferens avsedd att vara en lokal erfarenhetsutbyteskonferens för de västra regionerna. Syftet är att hjälpa elever i USA:s västra regioner att kultivera bättre, och för att få en bättre kultiveringsmiljö, målet är helt enkelt detta. Eftersom det är en regional konferens, är syftet främst att lösa de lokala frågor som finns här, nämndes den inte för en massa människor, inte heller spred vi om det till andra delar av världen. En viktig orsak är att jag vill att alla ska ha en stabil miljö och att kultivera med ett fridfullt sinne, utan några störningar.”

Jag hade redan tänkt i ungefär ett år, att det skulle vara bra att ha en erfarenhetsutbyteskonferens i Lettland. Jag övervägde möjligheten att ta på mig ansvaret för att organisera den. Om jag hade en möjlighet att organisera den i min stad, skulle det bli relativt lätt, men att organisera den i Riga verkade vara något mer avancerad. Men jag förstod, att som en utövare, ska jag inte vara rädd för svårigheter. Om jag vill kultivera, ska jag anstränga mig och övervinna svårigheter.

Vår vördade Mästare har sagt i föreläsning fyra, i Zhuan Falun: “Om du kan kultivera eller inte beror helt på om du kan uthärda, göra uppoffringar och lida. Om du verkligen är bestämd och inga svårigheter kan hindra dig, då finns det inga problem.”

Zhen Shan Ren-konstutställning visades i december 2013 i Liepaja museum. På öppningsdagen gick jag fram till samordnaren och nämnde att det skulle vara bra om en lettisk erfarenhetsutbyteskonferensen kunde anordnas i Lettland. Hans svar var mycket enkelt: “Om du har ett hjärta att göra det, så gör det.”

Vid den tidpunkten diskuterade vi möjliga datum när konferensen kunde äga rum. Vi kom överens om den 25-26 april. Samordnaren nämnde att vi även skulle bjuda in utövare från andra länder till konferensen. Det överenstämde inte riktigt hur jag hade föreställt mig det. Jag uppfattade ytterligare svårigheter i det, ytterligare ansvar, i själva verket var jag inte redo för det. Jag tänkte för mig själv: “Då kan man ju lika gärna be mig att organisera en europeisk Fa-konferens. Det skulle vara bättre att göra det steg för steg. Så som jag hade planerat det, men nu måste jag hoppa över flera steg på en gång.” Sen insåg jag att Fa-upprätandeperioden inte skulle vara i all oändlighet och detta var ett utmärkt tillfälle för mig att höjas snabbare.

När man organiserar en konferens, finns det massa frågor som måste lösas, till exempel att hitta en lämplig plats, att planera några offentliga aktiviteter i staden, att få tillstånd från kommunfullmäktige, att organisera utbytespapper, att få hotellerbjudanden, att förbereda affischer och många andra större och minder problem måste lösas. En person kan inte klara allt detta ensam. När jag frågade vem som ville delta i att organisera konferensen, var responsen inte riktigt stor. För att konferensen skulle kunna äga rum, var vi tvungna att börja med två viktiga frågor. En lokal behövdes och aktiviteter och en parad behövde planeras, och till allt detta behövde man ett tillstånd. En erfaren utövare tog på sig ansvaret att planera aktiviteter och ordna ett tillstånd. Men en ny utövare som nyligen hade börjat öva, erbjöd sig att leta efter en lokal, och det här var en chans för henne att kliva fram. Senare förstod jag att när man organiserar en konferens behöver många frågor samordnas på distans, och det gav mig en möjlighet att lära mig lita på andra. Att låta dem göra saker på egen hand, samtidigt som det lärde mig att samornda med andra. Jag är en ganska stor individualist av naturen, jag är van att göra många saker ensam. Mästaren nämnder ofta i sina verk, hur viktigt det är för lärjungar att samordna väl med varandra.

“För Dafa-lärjungar som en kropp, när ni i processen med bekräftandet av Fa samarbetar i harmoni så är Fa-kraften stor.”( Fa-föreläsning vid 2003 års lyktfestival vid Västra USA:s Fa-konferens)

Jag hade aldrig organiserat en så stor händelse tidigare, och allt gick inte framåt som jag ville. Problem dök inte bara med organisatoriska frågor som rörde konferensen. I januari fick vi veta att Zhen Shan Ren-konstutställning inte skulle äga rum i min stad. Vi fick ett avslag svar från kulturcentret och de sade att det var för att de hade fått en del påtryckningar kommunfullmäktige. Vissa problem uppstod även i samband med olösta familjefrågor, som följdes av rättsliga förhandlingar. Jag klarade inte heller en sexdemontest i min dröm. Andra typer av tester uppstod också.

Jag blev påverkad av dessa tester och förlorade mina upprätta tankar steg för steg. I mina tankar uttryckte jag ilska och var offensiv mot andra utövare för att de hjälpte mig så lite med konferensen. Jag förlorade förtroendet och var tyngd av tvivel, det fanns också rädsla, lättja, och en önskan om komfort (bekvämlighet). Jag uppfattade alla saker, inte som möjligheter att gå vidare snabbt, utan som en belastning. Det blev svårare och svårare att koncentrera på Fa-studier, jag studerade mindre och mindre. Jag började hoppade över övningarna, eftersom det fanns en tanke i mitt sinne att studera var det primära, och om jag inte gjorde det, då finns det ingen vits att öva.

Omkring mitten av februari, när jag kände trycket från de gamla krafterna, skrev jag till samordnaren för föreningen att avlösa mig från ansvaret att vara en gruppkoordinator i min stad, och att inte skriva mitt namn på informationsbroschyrer och på internet. När jag gick till den kollektiva Fa-studien i Riga, sade jag till alla att jag inte kunde klara av att organisera konferensen, och att någon annan ska ta ansvar för det. Det var viktigt för mig att andra utövare skulle fråga mig: “Om det fanns saker relaterade till konferensen som jag kunde ta ansvar för” Eftersom jag inte fick en sådan fråga, tänkte jag senare för mig själv, om jag var så likgiltig för andra utövarna och deras problem? Jag kom ihåg att en gång sade en utövare att det behövdes hjälp med att titta igenom en översättning. I själva verket kunde jag hjälpa till, men jag ville inte belasta mig själv. Jag förstod att i den här frågan behövde jag höja mig.

Jag tänkte bara öva hemma, i själva verket skulle det innebära att jag slutade att se mig själv som en utövare under Fa-upprätande perioden, vilket innebar att jag inte uppfyllde löfte jag en gång gav till Mästaren. Det är ett så stort ansvar att rädda kännande varelser.

Jag mindes Mästarens föreläsning från “20-årsjubiléets Fa-undervisning”: “Som jag alltid har sagt, som Dafa-lärjungar är era historiska uppdrag helt enkelt enorma, där ni axlar ansvaret för att rädda kännande varelser. ”

Steg för steg, bröt jag igenom allt detta, alla dessa själsliga lidanden. Jag förstod att endast genom Fa-studier kunde jag få hjälp att komma ur denna situation. I slutet av februari kom jag till en förståelse att jag behövde studera Mästarens verk före år 1999. Jag började studera verken som var samlade i volymer. Dessa verk tilltalade mig mycket, de inspirerade mig. Jag började studera Zhuan Falun igen.

“Fa kan bryta sönder alla fasthållanden, Fa kan eliminera allt ont, Fa kan avslöja alla lögner, Fa kan göra dig mer bestämd i ditt rätta tänkande.” (Att eliminera störningar, Det essentiella för flitiga framsteg II).

Jag började öva regelbundet varje morgon i parken. Jag upplystes att det var bra att göra alla de fem övningarna på morgonen innan jag sände upprätta tankar. För tillfället lyckas jag inte göra det regelbundet, eftersom jag har ett begär för komfort. Övningarna på morgonen ger mig också en möjlighet att vara som en kropp med andra utövare i hela världen.

Jag insåg att gamla krafternas beteende var ganska enkelt, men de är effektiva, om man saknar upprätta tankar. Egentligen kan de inte göra något om jag har en tilltro på Mästaren. Alla prövningar är till för att höja ens xinxing. De gamla krafterna åstadkommer en situation efter den en andra, allt görs mycket målmedvetet. Om jag förlorar mitt tålamod, blir irriterad, börjar känna skuld, börjar tänka att jag inte kan göra något, och så vidare, då har de uppnått sina avsikter. Men om jag behåller ett lugn, inte skyller att jag är en dålig utövare, då kan de inte åstadkomma något.

(Finns inte på svenska , obs! detta är ett utkast) “När utövare har tillräckliga/rikliga upprätta tankar, har Mästaren makten att vrida tillbaka tiden” (Mästare-lärjunge förbindelsen, Hong Yin Volym II)

Gradvis löstes frågorna om paraden och offentliga aktiviteter, som behöve ett godkännande av kommunfullmäktige. Saker gick inte så smidigt som planerat i början, men till slut löstes de. Andra utövare började också delta för att hjälpa till med olika saker. En lovade att rama in porträtt, en annan - att tillverka en banderoller för paraden, någon tredje - att förbereda ett pressmeddelande. Endast frågan om lokal där konferensen skulle äga rum, gick inte framåt på det sättet som vi önskade oss.

Det var panerat att konferensen skulle äga rum i an av gymnasieskolorna i Riga. Men två veckor innan konferensen fick vi avslag från skolans rektor. Han sade att han inte skulle hyra ut lokalen till oss, ändå. Det orsakade mig stora bekymmer. Jag började leta efter de skyldiga, men lyckades stoppa mig själv i tid. Man måste försöka se inåt, man måste söka inom sig själv, och inte anklaga andra. Det var två veckor kvar till konferensen, men vi hade inte en lokal än. Vi var tvungna att leta efter en väg ut ur denna situation. Jag ringde utövare som gick på mötet med rektorn tillsammans med mig. Varje helgkväll studerade vi Fa tillsammans på nätchat och delade våra förståelser. Jag förstod att efter att vi hade träffat rektorn på gymnasiet, borde vi ha fortsatt att sända upprätta tankar, men vi slappnade av eftersom vi trodde att allt var okej och blev för upptagna. Jag märkte på mig själv att jag var oansvarig och hade en icke-seriös inställning i situationer när jag hade lovat någon till andra. Så snart vi hade fått ett avslag från rektorn för gymnasiet, bad jag alla utövare i Lettland att sända upprätta tankar så ofta som möjligt för att eliminera all ondska som orsakade störningar.

Gemensamma Fa-studier och sändandet av upprätta tankar förändrade hela situationen. En stark tilltro skapades inom mig att Mästaren redan hade planerat allt och att lokalfrågan skulle lösa sig: Vi kommer att ha en lokal för konferensen, men det fanns bara en fråga – var?

Jag kan säga att lettiska utbyteskonferensen gick mycket bra. Jag har upplyst att om vi samordnar väl, kan vi ta ansvar även för storskaliga projekt. Jag personligen har lyckats öppna mitt hjärta, den har blivit mycket bredare. När jag började organisera konferensen, var jag redo bara för en lokal konferens. Nu, när konferensen är över, tänker jag annorlunda. Tack vare de ryska utövare som kom, hade vi både midjetrummisar och himmelska skönheter i paraden.

Jag upplystes också till vikten av att studera Fa tillsammans och att dela våra förståelser och erfarenheter från varje projekt. På så sätt skapar vi ett upprätt fält och våra tankar kan bli mer upprätta och våra krafter mer starka.

Jag hoppas att under nästa lettiska erfarenhetsutbyteskonferens kommer det mycket fler utövare – både lokala och från andra länder.

Tack Mästaren!
Tack medutövare!