För ett tag sedan hade jag följande inställning. Så länge jag inte följde ondskan och kunde tolerera den och dess negativa effekter var det okej. Så länge jag höll mig till det rättfärdiga behövde jag inte bry mig om ondskan. Denna begränsade förståelse återspeglades både i min egen kultivering och i min förståelse av Fa-upprätandeprocessen och situationen i Kina. Jag trodde att vi bara skulle erkänna de onda krafterna i Kina som onda, veta att vi är rättfärdiga, säga sanningen, avslöja de onda gärningarna och att det skulle räcka. Jag accepterade ondskans existens med ett lugnt hjärta och trodde att detta var en manifestation av Ren, men kunde inte se att bakom detta låg min egen passiva och olämpliga attityd. I mitt hjärta kunde jag inte ta det där steget framåt för att säga och tro att ondskan borde förstöras och att den inte borde existera. Jag mötte också en hel del tankekarma – jag trodde att detta var för att testa min beslutsamhet och ge mig en chans att stärka mitt huvudmedvetande. Jag accepterade attackerna från tankekarma när de skedde och försökte hålla ett lugnt hjärta och separera mig från dessa onda tankar, eftersom jag visste att de inte var jag, och jag tänkte att om jag separerade mig från dem så skulle det ta slut och Mästaren skulle eliminera dem. Men det fortsatte att återkomma. I själva verket hade jag samma passiva inställning till den onda tankekarma som jag hade i min förståelse av Fa-upprätandet. Jag var på något sätt rädd för att det att aktivt utrota det onda var en handling av “aggressivitet” och att det på något sätt inte var medkännande. Från idén om att inte vilja skada någon levande varelse kvarstod spåret av en falsk föreställning om att det inte var medkännande eller tolerant att aktivt vilja förstöra karma och ondskan i sig själv, eftersom de ingick som livsformer. Mästare Li säger i ‘Att tala om Fa’ (De essentiella för flitiga framsteg): “Ni måste förstå att ”naturligt” inte existerar och att det finns orsaker bakom ”det oundvikliga”. ”Naturligt” används faktiskt oansvarigt av vanliga människor för självrättfärdigande när de inte kan förklara fenomenen i universum, liv och materia. De kan inte föreställa sig vad ”naturligt” i sig självt är. Under påverkan av en sådan föreställning tror ni att alla dessa prövningar är oundvikliga och att det skall så vara. Som följd blir ni passiva och pessimistiska.” Genom att prata med andra, läsa artiklar från Minghui och mästare Lis senaste artiklar har min förståelse förändrats. Mitt sinne är nu klart. Det räcker inte att erkänna ondska som ondska och rättfärdighet som rättfärdighet. Det räcker inte att erkänna att vi är rättfärdiga och att skilja oss från det onda. Vi måste inse att ondskan inte borde existera och vi måste göra allt i vår makt för att förgöra ondskan. När tankekarma kommer, i stället för att bara tolerera den, veta att den inte är jag själv och vänta på att Mästaren ska ta bort den, som jag gjorde tidigare, samlar jag nu varje uns av beslutsamhet för att förstöra den av hela mitt hjärta, då jag vet att den inte längre borde existera och att det är en manifestation av min egen demoniska natur att passivt tillåta den att existera. Tidigare hölls min beslutsamhet att eliminera ondskan tillbaka av olika passiva och felaktiga föreställningar. Nu hålls den inte längre tillbaka, jag är förvånad över den totala beslutsamhet och kraft som ligger bakom min önskan att utrota ondskan. När denna beslutsamhet ökar blir mitt sinne fast som en diamant, och jag känner att en enda rörelse av mitt sinne skulle kunna dela berg mitt itu. Jag förstår nu bättre uttrycket “gudarnas vrede”. Detta är inte mänsklig ilska, intolerans, hämnd, vedergällning etc. Det är den rättfärdiga och ädla elimineringen av allt som strider mot universums egenskap, Zhen-Shan-Ren, och som inte längre förtjänar att finnas kvar i det.
Samma förändring i förståelse återspeglas i min förståelse av den nuvarande processen för Fa-upprätande och vår roll i det. Vi får inte tillåta att gamla passiva föreställningar lämnar luckor i våra sinnen och att vår passiva attityd gör att ondskan kan fortsätta att existera. Att passivt se på ondskan är att godkänna den och uppmuntra den. Om vi förväntar oss att ondskan är nödvändig och bör existera, oavsett ursäkt, kommer den att existera, både i våra sinnen och i universum. Vi är inte bara ansvariga för vår egen kultiveringsprocess, för att uppfylla Buddha-naturen och eliminera vår egen demoniska natur, vi är också ansvariga för vår del i att eliminera den demoniska naturen från universum. Är inte detta just processen för Fa-upprätandet?
Vi bör aktivt eliminera alla demoniska krafter som motsätter sig Dafa, vare sig de finns inom eller utanför oss själva – inte för våra egna framsteg i kultiveringen, utan av medkänsla för alla varelser.
En västerländsk utövare i Storbritannien.
27 september, 2000
---------------------------------------------------------
“Förståelsen är mycket god. När det gäller manifestationen av tankekarma, den skada som de onda krafterna har skapat för oss, och vårt klargörande av sanningen för människor, eliminerar vi aktivt demonerna i stället för att tolerera eller passivt uthärda; men våra tankar och handlingar måste vara välvilliga.”
Li Hongzhi
5 oktober, 2000
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.