Vi måste förbättra oss oupphörligt för att rädda varelser

Jag stötte på två historier där man kan se de olika resultat som uppkommer på grund av olika hjärtan och olika grader av uppmärksamhet.

Den första historien var om en rektor i en grundskola som fick order från någon högre upp om att hålla en flaggceremoni [för det kinesiska kommunistpartiet] varje vecka. En utövare hörde om det här och tyckte att det borde bli inställt. Dock, kände ingen rektorn eller visste var han bodde. Utövaren gick igenom mycket svårigheter innan han tillslut fick reda på rektorns namn och adress. Han lade en kopia av de "Nio Kommentarerna om kommunistpartiet" och annat material, samt ett personligt brev i ett brunt kuvert och skickade det till rektorn. Några dagar senare slutade skolan att hålla flaggceremonier och aktiviteter för att rekrytera studenter till det kinesiska kommunistpartiets ungdomsförbund.

I en annan historia gick en utövare ut för att distribuera Dafa-material på natten och kände det som om han var förföljd hela natten. Innan han var hemma igen, vek utövaren ihop de kvarvarande 3-4 bladen och lämnande dem utanför dörren till ett hus vars sida stod vänd mot vägen. Nästa dag berättade utövaren det här för en annan utövare. Den andra utövaren blev ängslig och gick för att ta en titt. Det samlade materialet var sönderrivet och slängt in i skräphögen framför dörren.

Alla har lagt ner stor möda för att producera materialet, men bara för att den här utövaren var rädd så blev det sanningsklargörande materialet bortkastat. Till och med de gamla krafterna vågar inte säga emot vårt klargörande av sanningen om vi inte har några luckor i våra hjärtan som ondskan kan utnyttja. Eftersom ondskan hade hittat saker som vi inte gjorde med det hjärta och den attityd som en kultiverare borde ha, och på grund av att vi glömde kultiveringen vid den tidpunkten, kontrollerade ondskan vardagliga människor till att inte läsa vårt material och till och med riva sönder det.

Utövaren i den första historien hade haft räddandet av varelser som första prioritet och lade stor vikt vid varje steg han tog, så resultatet blev relativt bra. Vad utövaren i den andra historien gjorde var att visa sitt fasthållande av rädsla och attityden till att "göra saker," vilket fick en motsatt effekt.

Som kultiverare måste vi oupphörligt förbättra oss själva. Endast när vi kultiverar oss själva väl kan vi rädda varelser. Fa-upprättande periodens lärljungar kultiverar under denna period medan vi räddar varelser, och under den processen är det avgörande hur mycket hjärta och uppmärksamhet vi lägger ner på våra ansträngningar.

Engelsk version: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2006/6/18/74569.html