Att vara öppen och självbehärskad

Det sägs att ”det är mänskligt att fela”. Varför behövdes det en tillrättavisare vid det kejserliga hovet i det forntida Kina? Det var för att påpeka monarkens brister på ett uppriktigt sätt så att de kunde rättas till. Det är viktigt att vara tolerant och acceptera andras förslag och kritik eftersom man då hela tiden förbättrar sig. Genom att få hjälp av observerarens ögon kan man undvika att falla fällan att inte se sina egna tillkortakommanden och därmed orsaka förluster. Det är därför man säger att ”ett ärligt råd kan vara svårt att ta, men har sina fördelar” och kejsaren Song Renzong (1022-1063) under Sondynastin (960-1126) var en som var mycket tacksam över att få sina brister utpekade.

Tillrättavisaren Wang Su gav en gång Kejsare Song Renzong rådet att inte vara så upptagen av kvinnor, men Kejsaren svarade, ”Jo, Wang Deyong sände mig några vackra unga kvinnor alldeles nyligen, och de är alla i hovet nu, jag tycker mycket om dem, låt mig få behålla dem.” Wang Su gav sig inte, ”Jag, din minister, kommer för att ge dig ett råd eftersom jag är rädd att Ers Majestät kommer att bli helt uppslukad av de unga kvinnorna.” När Kejsare Song Renzong fick höra det gav han omedelbart ordern, om än godtyckligt, att flickorna skulle visas ut från hovet efter att de alla hade fått 300 pengasnören. Wang Su visste att Kejsaren egentligen inte ville att flickorna skulle lämna hovet och sade, ”Ers Majestät har insett att jag hade rätt så därför behöver du inte handla så omedelbart. Eftersom flickorna nu redan är här, är det väl inte för sent att skicka iväg dem senare.” Kejsare Song Renzong svarade, ”Jag är rädd att jag kommer att älska dem mer om jag har dem här längre och då blir det till och med svårare för mig att sända iväg dem.”

Lite senare drog sig Kejsare Song Renzong tillbaka på sitt rum efter en del hovärenden och en av hans enucker kammade hans hår. Enucken såg att Kejsaren höll i ett beslut och undrade vad det rörde sig om. Kejsaren berättade att hans tillrättavisare låg bakom det då han hade föreslagit att hovets tjänsteflickor och tjänare skulle bli färre. Enucken svarade, ”Till och med ministrarna har flickor som underhåller med dans och sång i deras hem och när ministern befordras anställer de till och med fler. Ers Majestät har inte så många tjänsteflickor och tjänare och ändå föreslår ministern att de ska bli färre. Det är för mycket.” Kejsare Song Renzong satt tyst. Enucken fortsatte, ”Kommer Ers Majestät att gå med på förslaget?” Kejsaren Song Renzong sade, ”Rådet kommer från min tillrättavisare så det är självklart.” Enucken drog fördel av sin position som en av dem som arbetade nära Kejsaren och sade, ”I sådana fall vill jag gå först.” Det fick som följd att Kejsaren reste sig upp och beordrade att 29 tjänsteflickor och tjänare, samt den hårkammande enucken skulle tas bort från hovets lista. Senare frågade Drottningen varför Kejsaren gav den hårkammande enucken, som han hade tyckt om och varit nära i så många år, sparken. Kejsare Song Renzong svarade, ”Han ville inte att jag skulle följa min tillrättavisares råd. Hur kan jag ha kvar en sådan person?!”

Bao Zheng, var inspektör och en annan tillrättavisare vid hovet. Han gick ofta till Song Renzong och sade rakt ut vad han tyckte. Ibland blev han och Kejsaren oense. Kejsare Song Renzong var till och med känd för att bli rasande innan han kunde acceptera Baos råd. Det fanns till och med de gånger då Bao, när han lade fram sitt förslag, spottade saliv över Kejsarens ansikte när han talade. Kejsaren lyssnade tålmodigt och torkade av sitt ansikte med skjortärmen.