Yan Shu levde under Songdynastin, han var sedan barnsben vänlig och ärlig men också kvicktänkt och villig att lära. Yan skrev briljanta artiklar redan vid sju års ålder och när han var 15 blev han hyllad som ett geni och rekommenderades till kejsaren av länsguvernören.
Yan Shu skulle ha blivit intervjuad av kejsaren men insisterade på att delta vid den kejserliga formella examinationen. Yan ansåg att detta på ett bättre sätt skulle visa hans verkliga kunskaper.
När examinationen startade fann Yan att den fråga som ställdes i examinationsformuläret var en som han redan övat på. Han tog upp sin pensel, tänkte en stund och räckte sedan upp handen och sade: ”Herrn, jag har övat på den här frågan hemma. Om jag svarar på den igen skulle inte det vara fusk? Kan du förbereda en annan fråga till mig?”
Examinatorn lyssnade på honom och förberedde en annan fråga.
När Yan Shu fick den nya frågan läste han flera gånger igenom den, tänkte ett ögonblick, tog upp sin pensel och skrev hela essän utan att stanna.
Yan Shu’s ärlighet när han begärde att få delta i den formella examen och få en ny fråga väckte folks respekt. Nyheten om honom nådde till slut kejsarens öron som omedelbart bad om att få träffa honom. Kejsare, Song Zhenzong, prisade honom och sade: ”Du har stor kunskap och är intelligent men viktigast av allt så är du ärlig och fuskar inte. Denna moralstandard är det allra värdefullaste.”
I det forna Kina var det främsta man tittade på för att ge någon en befattning hans moraliska grund. Det spelade ingen roll om det var en befattning i domstolen, som provinsguvernör, länstjänsteman, butiksbiträde eller handelsman. Även om någon var både kapabel och intelligent så fick han ingen position om han uppvisade en låg moralisk standard. På grund av sin ärlighet hedrades Yan Shu med en hög befattning inom rättsväsendet.
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...