Brutal tortyr av Falun Dafa-utövaren Mao Junhua i Nanmusis kvinnliga arbetsläger och andra arbetsläger i Zizhong i Sichuanprovinsen

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo
Mao Junhua är en Falun Dafa-utövare från länet Weiyuan i Sichuanprovinsen. För att klargöra sanningen om Falun Dafa, åkte hon till Peking vid två tillfällen under perioden december 1999 och februari 2000. På Himmelska Fridens Torg knuffade polisen med våld in henne i en polisbil och konfiskerade alla pengar hon hade (ca 100 Yuan). Polisen tog tag i hennes hår och drog med våld in henne i polisbilen. De slog till henne på kinderna så att hennes ansikte blev svullet och deformerat. Senare fördes hon iväg till staden Neijiangs kontor i Peking. De förde hem henne genom att ta tåget och tvingade henne att betala för resan. Utan någon rättslig procedur eller undersökning, fängslade länets myndigheter henne i femton dagar och dömde henne till arbetsläger i ett år. Dessutom såg länets myndigheter till så att hon fick betala 300 Yuan i böter.

Den 8 februari 2000 skickades Mao Junhua till Nanmusis kvinnliga arbetsläger i länet Zizhong i Sichuanprovinsen. Direkt började fängelsepoliserna uppvigla narkotikamissbrukare att våldsamt misshandla henne och som ett resultat vreds hennes armar ur led. Hon skickades till sjukhuset och där tog det två oerhört smärtsamma timmar innan hon fick sina armar tillrättalagda. Senare var hon tvungen att utföra hårt arbete i över 10 timmar per dag utan raster. Fängelsevakten Zhang Xiaofang skapade alltid konflikter och uppviglade kriminella mot Falun Dafa-utövare. Under de heta sommardagarna var fångarna tvungna att arbeta tills midnatt och var förbjudna att använda vatten. Zhang Xiaofang sa öppet att orsaken till att alla var förbjudna att använda vatten var på grund av Falun Gong-utövare. Han använde sådana taktiker för att uppvigla fångar att misshandla Falun Dafa-utövare. En natt efter avslutat arbete fick ingen använda vatten. En grupp narkotikamissbrukare tvingade Mao Junhua att stå vid den illaluktande toaletten. Senare knuffades hon mot sängen och misshandlades allvarligt. Efter misshandeln, stoppade de illaluktande handdukar, som användes för att torka fötterna, i hennes mun , band fast hennes armar och ben med behåar och lade en tung filt över Mao för att kväva henne. De torterade henne tills gryningen. För att protestera mot sådan våldsam tortyr, vägrade hon gå upp på morgonen för morgonsamlingen. Hon släpades ut ur sin säng och revs, nöps och slogs överallt. Hennes kläder slets sönder. Till slut släpades hon in arbetsverkstaden för att utföra hårt arbete.

Vi ett tillfälle när Mao mediterade i den sittande ställningen, uppviglade fängelsepoliser narkotikamissbrukare att släpa in henne i arbetsverkstaden. Medan de släpade henne uppför våningen, slog narkotikamissbrukarna hennes huvud mot betongväggen. Ljudet från huvudet som slog emot väggen hördes på långt avstånd. Hennes huvud täcktes med blodfyllda bulor.

På grund av att det var för många utövare fängslade på arbetslägret, organiserades speciella ”skvadroner”. Om Falun Dafa-utövare försökte göra Falun Dafa-övningarna, uppviglade fängelsepoliserna narkotikamissbrukare att misshandla dem. Ofta var många utövares ansikten misshandlade tills deras ansikten var svullna och deras näsor blödde. Vid en samling, när utövare gjorde den sittande övningen, chockerade fängelsepoliser dem en efter en med högspänningsbatonger. Många utövares kroppar var täckta med sår och deras hud hade blå-lila fläckar. Märken från torkat blod fanns överallt på kropparna.

Den 20 juli 2000, samarbetade inte utövarna under hjärntvättsförsöken. De tvingades alla att stå i militärställning i solen och var förbjudna att ta raster eller sova. Alla var genomdränkta av svett, men tilläts ändå inte att ta bad, byta kläder eller att gå på toaletten. Den här tortyren varade i över en vecka. Fängelsepoliserna plockade ut enstaka utövare och tvingade dem att sitta på huk med armarna runt halsen. Utövarna som hålls fängslade i det här arbetslägret var i allmänhet pensionärer. Många utövare var oförmögna att gå på grund av tortyren. Fängelsets poliser genomsökte utövarnas kroppar och sängar, de genomsökte till och med utövarnas kroppar när de gick till toaletten. Varje dag försökte man att hjärntvätta utövarna med ihopfabricerade böcker, videokassetter och kassettband som förtalade Falun Dafa.

Mao Junhuas fängelsestraff utökades med ett halvår på grund av att hon inte gav upp sin övertygelse om Falun Dafa. Hon togs till slut hem av länets nationella säkerhetsbyrå. Fyra månader senare genomsökte länets nationella säkerhetsbyrå hennes hem och beslagtog två övningskassetter och en liten kassettbandspelare, de hävdade att ”hon rapporterades för att ha delat ut Falun Gong-material." Hon fängslades åter. Omkring den kinesiska vårfestivalen, när myndigheter från Neijiang kom för att inspektera arbetslägret, rapporterade Mao Junhua det faktum att länets polisbyrå hade torterat henne. På grund av detta sändes hon den 10 februari till Neijiangs fångläger för vidare förföljelse.

Neijiangs fångläger behandlar intagna omänskligt. Ledningen där använder tortyrredskap och bötessummor. Varje intagen hade bara en ranson som var mindre än ett halvt kilo mat. De bristfälliga matransonerna användes av fånglägret för att göra stora vinster. Om en intagen bröt mot reglerna, blev alla personerna i rummet tvungna att betala en bötessumma. På grund av att Mao Junhua var fängslad utan någon orsak och långt bortom fängelsetiden, skrev hon ett brev till Folkets Kongress i Weiyuans län och Kommittén för Administration och Lag för att exponera gärningarna som Polisbyrån i Weiyuans län begått. Fängelsevakterna i Neijiangs fångläger behöll inte bara hennes brev utan skymfade henne även verbalt.

På grund av att Mao Junhua under de senaste åren mest hela tiden varit fängslad, kunde inte hennes make klara av de konstanta trakasserierna från polisen och tvingades till en skilsmässa. Den här gången var hon fängslad i nästan elva månader. Den 25 december 2002, upphävde polisbyrån i Weiyuans län hennes fall och släppte henne. Emellertid var hon inte tillåten att komma hem. Istället skickades hon med tvång till hjärntvättscentret i Neijiang. Det här hjärntvättscentret liknade ett fängelse. Sovsalarna bevakades och polisen var i tjänst dygnet runt. Dessutom fanns det två andra personer i rummet som bevakade henne. Hon tilläts inte göra övningarna eller studera Falun Dafa-böckerna. Varje dag tvingades hon titta på eller lyssna på videomaterial som förtalade Falun Dafa. Hon skulle bli allvarligt misshandlad om vägrade samarbeta. Direktören för”610-Byrån* i Neijiang verkade som chef på hjärntvättscentret. Om Falun Gong-utövare visade en tillstymmelse till att inte lyda, berövades de sömn och deras filtar och andra dagliga förnödenheter togs bort.

Vid slutet av mars 2003, efter tre månader av hjärntvättsklasser, frisläpptes Mao Junhua och fick komma hem. Efter mer än ett år av tortyr, hade hennes utseende förändrats dramatiskt. När hon kom hem, kände många av hennes vänner och släktingar inte igen henne.

* 610-Byrån – en instans speciellt skapad för att förfölja Falun Gong, med absolut makt över varje nivå inom partiets administration och över alla andra politiska och rättsliga områden.


Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2003/8/4/38810.html
Kinesisk version: http://minghui.org/mh/articles/2003/7/14/53973.html

* * *

Facebook Logo LinkedIn Logo Twitter Logo Email Logo Pinterest Logo

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.