Berättelser från det forntida Kina: Ji An, ministern som vågade tala ärligt och rakt på sak med kejsaren

Ji An var en av Kejsar Wudis ministrar under Han-dynastin. Han var en mycket ärlig person och vågade tala rakt på sak med kejsaren.

En gång rasade en brand i Henei och tusentals hem blev nedbrända. Kejsaren skickade Ji An för att inspektera skadorna. När han reste genom Henan-provinsen upptäckte han att över tiotusen familjer höll på att svälta ihjäl på grund av torkan. Han använde sig av kejsarens namn och beordrade de lokala tjänstemännen att öppna de statliga spannmålsmagasinen för att förse folket med mat. När han återvände bad han om kejsarens förlåtelse för att ha förfalskat ordern. Kejsaren såg hans lojalitet och belönade honom.

Ji An tyckte att man som minister borde vara lojal inför sina egna ansvarstaganden och man skulle inte undvika att peka ut regeringens felaktiga handlingar för att skydda sitt personliga anseende och sin ställning. Kejsaren sammanträdde en gång med flera lärda konfucianer och sa att han skulle göra både det ena och det andra. Ji An sa genast, ”Ers Majestät, om än du försöker verka välvillig och human på ytan så är begäret/önska i ditt hjärta mycket starkt. Hur kan du få till stånd den godhjärtade ledning som Yao och Shun gav under sin tid, med det som du har i ditt hjärta?” Kejsaren blev rasande, ställde in mötet och lämnade dem omedelbart. Sedan sa kejsaren till dem som stod honom närmast, ”Ji An är så obstinat.” Andra ministrar var mycket oroade över Ji An och kritiserade honom. Ji An sa, ”Syftet med att Hans Majestät upprättar ministerposter är för att vi ska hjälpa honom styra landet, definitivt inte för att smickra honom så att han blir oförmögen att styra landet väl och drar vanära över sig. Vi innehar dessa poster, så om vi bara värdesätter oss själva så skulle vi väl inte skada landet?” Efter att Kejsar Wudi lugnat ner sig, så straffade han inte Ji An. En gång sa han, ”I forna tider fanns det tjänstemän som var mycket ärliga och lojala. Ji An är som dem.”

Vi kan också lära av historiska nedteckningar att Ji An tog hand om olika frågor på ett opartiskt sätt. Oavsett vem det var, till och med Kejsarinna Dowagers familjemedlemmar, så vågade han stöta sig med dem. En gång hade Kejsarinna Dowagers bror en dispyt med Markis Weiqi. Kejsaren diskuterade detta med ministrarna. En annan minister, vid namn Zheng, höll vid detta tillfälle med Markis Weiqi, men fruktade kejsarinnan Dowager så han vågade inte insistera i sin ställning. Ji An talade emellertid ut och insisterade på att Markis Weiqi hade rätt.

Kejsarinna Weis bror, Qing Wei, var general och kejsarens personliga favorit. Alla ministrar, förutom Ji An, överöste honom med smicker. Även fast Ji An vägrade smickra honom, så respekterade generalen honom väldigt mycket och frågade honom alltid artigt om råd. Kejsaren beundrade också Ji An. När kejsaren träffade generalen eller andra viktiga ministrar så brukade han alltid ha en ledigare klädsel. Men närhelst Ji An skulle avge rapport, så klädde han sig alltid formellt. En gång när Ji An ville avrapportera och kejsaren inte hade tillräckligt med tid för att byta kläder så gömde han sig bakom en gardin medan Ji An framförde sitt meddelande.

Kejsar Wudi kunde också vara mycket grym. Ibland kunde han avrätta en minister han en gång hade tyckt om bara på grund av ett mindre misstag. Ji An sa argt, ”Ers Majestät, ni lägger ner möda på att söka dygdiga och talangfulla ministrar, men när du hittat dem så dödar du dem innan de hunnit visa sina talanger. Dessa dygdiga talanger är begränsade, om du dödar utan begränsning på detta sätt, vem kan du då lita på för att styra landet om alla dessa som är dygdiga har dödats?” Kejsaren log och sa, ”Vi kan finna dygdiga talanger när som helst, det enda problemet är hur man hittar dem. Om vi inte kan hitta dem så ska vi inte oroa oss över dygdiga talanger. Den så kallade dygdiga talangen är precis som ett användbart verktyg. Om de har talangen men inte är villiga att bidra, så är det ingen skillnad från dem utan talang, och de är oanvändbara även om jag inte dödar dem.” Ji An sa, ”Även om jag inte kan övertala Ers Majestät med ord, så vet jag i mitt hjärta att det inte är som du har sagt. Jag hoppas Ers Majestät kan korrigera detta och inte ignorera den princip jag har uttryckt om än jag är klumpig i mitt språk.”

Kung Huainan sa under planerandet av ett uppror, ”Bland ministrarna i Han-dynastin, så är det bara Ji An som öppet och rakt kan tillrättavisa kejsaren. Han fruktar inte döden för rättvisans skull. Så han kan klart skilja mellan rätt och fel och är inte lätt att påverka. Människor som premiärminister Hong Sun är emellertid inte ens värda att nämna.”

Den viktigaste anledningen till att Ji An inte var lätt att påverka var kanske att han kunde släppa personlig vinning vid bemötandet av rätt och fel. En dynastis eller ett lands välmåga är beroende av ministrar som honom.