Storvuxna interner som är våldsamma tas ut och placeras i samma brigad som utövare, för att de ska kunna tortera dem. Myndigheterna delar ut belöning till de fångar som deltar i förföljelsen.
Brigadchefen tvingade in utövarna in i små celler. De intagna fångarna tvingade in utövare i isoleringsceller, i musikrummet, eller i kylrummet. Där fick de stå eller sitta på huk hela dagen i obekväma ställningar. Minsta klagan resulterade i att fångarna sparkade och slog utövarna. Ständigt kunde man höra plågsamma rop från utövare, även då de befann sig utomhus. Brigadchefen låtsades som om han inte hörde skriken, han var den som hade gett order om misshandeln.
Om en utövare mediterade, band de intagna ihop utövarens armar och ben och lossade inte även om utövaren skrek av smärta, eller blev tvungen att gå på toaletten. En gång viskade en utövare något till en annan utövare som satt i närheten. Hon blev då släpad till ett hörn och slagen tills hon blödde i ansiktet. För att få belöningar som förkortade stafftider mm, använde de intagna alla medel för att tortera utövare. De sparkade, slog, och drog dem i håret. Några utövare fick sina tänder utslagna. Några blev invalidiserade, andra fick kroniska smärtor på grund av skadorna de ådrog sig från tortyren.
Utövare fick bara sova mellan två till fyra timmar per natt. Samtidigt som de under dagarna fick genomgå långa straffpass, då de fick stå eller sitta på huk under lång tid. Fångar såg till att de inte blundade eller tittade upp. De drog i utövarnas ögonlock, nöp och svor och skrek åt dem hela dagarna. En kvinnlig utövare tvingades att stå upp med ansiktet mot väggen under en hel natt, trots att hon sen tidigare var i behov av intravenös vätska.
Som en form av tortyr såg fångarna till att utövarna inte fick någon mat i fängelset och förnekade dem att använda badrummet. De begränsade mattillförseln och gav dem endast lite ris att äta. På morgonen fick tre utövare en halv kopp med rissoppa att dela på sinsemellan. Till lunch och middag serverades det soppa med några få riskorn i. Även de äldre utövarna utsattes för tortyren.
Om en utövare inte kunde hålla sig längre utan gjorde sina behov på golvet, svor vakterna åt dem och slet av dem deras kläder för att torka upp med. Sedan kastade de kläderna i soptunnan. Detta gjordes även under vintern. De knuffade runt utövarna på golvet och tvingade dem att torka golvet. Efter den här förnedrande behandlingen tvingades utövarna ut till att sitta eller stå på gårdsplanen. Om de hade några pengar kvar på sitt konto, tvingades de även till att betala 20 Yuan i böter för vad de hade gjort. Vid ett tillfälle var det en kvinnlig utövare som inte kunde stå ut längre och hon urinerade vid sophögen. När vakterna kom på det, drog de av henne kläderna och tvingade henne att stå ute på gårdsplanen i timmar.
Vid ett tillfälle var det en kvinnlig utövare som var på gränsen till ett mentalt sammanbrott. När hon anlände till fånglägret använde de elbatonger på henne och slog henne och svälte henne. Hon blev mycket sjuk och och förlorade kontrollen över sig själv. Efter ett par månader släppte de henne av medicinska skäl och skickade hem henne. Så fort som hade tillfrisknat tog de henne tillbaka för att kunna fortsätta tortyren.
Översatt från: http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2003/10/18/41386.html
Kinesisk version: http://www.minghui.org/mh/articles/2003/10/2/58289.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...