Dafa-utövare borde vara noga med artighet

Efter att ha kultiverat en tid, känner jag att flera vitt spridda problem bland utövare beror på liktgiltighet och självisolering. Kanske beror det på att det finns prövningar som en utövare måste passera i sin kultivering och när det blir allvarliga konflikter kommer det fram en instinktiv reaktion att skydda sig själv.

Efter att ha blivit av med fasthållandet sentimentalitet (qing), blir en utövare fylld av barmhärtighet, inte likgiltighet. På en erfarenhetsutbyteskonferens nämnde en utövare att en kvinna en gång kom med sin man (en utövare) till en utövningsplats i södra Taiwan och att utövarna där inte ens hälsade på henne. Det fanns en känsla av likgiltighet och kyla där. Den barmhärtighet en utövare manifesterar i alla situationer borde få andra att känna harmoni istället för otillgänglighet.

Som tillägg till detta kan också nämnas att när vi klargör sanningen till regeringen eller andra människor som behandlar oss orättvist, skall vi inte bruka extrema beteenden eller ord. Extrema beteenden och ord uppfyller inte kraven för en utövare och de kan inte heller förändra det mänskliga hjärtat. De är också kryphål som utnyttjas av ondskan.

Jag insåg genom erfarenheter från sanningsförklarandet att vi endast kan ändra mentaliteten hos människor genom att resonera med vänlighet och tålamod. Om fasthållandet tävlingsmentalitet kommer fram innan vi får fram vårt synsätt, är vi inte bara oförmögna att rädda kännande varelser, vi kan dessutom ställa till det ännu mer. Andra kan också stämpla oss och säga ”Är alla Falun Gong-utövare så här?” Mästaren lärde oss universums magnifika Dafa. Om andra inte förstår Dafa så beror det inte på att Falun Gong är på det ena sättet eller det andra, utan på att utövare inte har gjort bra nog i sitt utövande.

När vi berättar för människor om den verkliga situationen i förföljelsen borde vi verkligen vara mer artiga. Människor känner trygghet och kommer fram till er när de känner er barmhärtighet, medan de inte känner att de vill komma fram till dig då de sett ditt ohyfsade beteende. Barmhärtighet skall vara det naturliga resultatet av var och ens kultivering och inte något som vi bara skall visa upp. Om vi är genuint barmhärtiga kommer vi att tänka på andra först i alla situationer. Endast då kan vi genuint rädda dem.

Det räcker inte att endast sköta sig på ett bra sätt inför allmänheten. Jag frågade mig själv om jag verkligen var barmhärtig mot alla kännande varelser fastän jag var ensam. En gång förhandlade jag med ett telefonbolag. Personen på deras kundservice kunde inte ge mig ett tillräckligt bra svar. Jag klagade på att företaget var oresonligt. Senare påpekade min dotter mitt misstag och sade att kvinnan på kundservice endast var en anställd som inte hade några rättigheter att ta beslut. Om hon hade varit chef så skulle hon troligtvis tänkt över min förfrågan.

Orden från denna tonåriga flicka berörde mitt hjärta djupt. Ja, när vi gör saker så måste vi först tänka oss in i denna andra personens situation. Vi måste dessutom manifestera den artighet och hövlighet som en utövare skall ha då vi är ensamma eller bland allmänheten. Vi behöver också se till att göra de mindre sakerna bra i vårt dagliga liv. För andra visar det på fasthet i vår kultivering.

Översatt från:
http://www.clearwisdom.net/emh/articles/2006/5/12/73160.html

Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.