Ta hänsyn till andra innan du agerar

Jag har kultiverat under tretton år och ändå händer det fortfarande att mina känslor gör sig påminda när jag förklarar fakta om förföljelsen, hjälper andra att dra sig ur det kinesiska kommunistpartiet och dess underlydande organisationer och ibland även i andra vardagliga situationer. Jag har försökt att kontrollera mina känslor så att de inte rörs alls men utan att lyckas. Mitt sinne rörs fortfarande av det som händer runt omkring mig. Hur kommer det sig? Jag har funderat mycket på det utan att hitta något bra svar. Det har stört mig en del att jag inte har hittat orsaken. För en tid sedan läste jag nedanstående text av Mästaren och den fick mig att inse orsaken till problemet.

Mästaren sade:

”Du bör alltid vara barmhärtig och vänlig mot andra, och alltid tänka på andra innan du gör någonting. Om du, närhelst ett problem dyker upp, först tänker på om andra kan klara av det och om det kan skada andra, så blir det inga problem.” (Zhuan Falun, föreläsning fyra)

Plötsligt förstod jag att anledningen till att jag inte kunde upprätthålla ett orubbligt, lugnt tillstånd var min själviskhet – ett resultat av att jag var självcentrerad. När jag interagerade med andra så skapade jag en motsättning som gjorde att min sinnesstämning påverkades.

Om man konsekvent kan se saker ur andras perspektiv först, kommer man inte att falla in i vanliga människors sätt att tänka. Som ni vet kan själviskhet inte elimineras genom att man bara talar om den; man måste agera i enlighet därmed också. För att nå ett tillstånd där man tar hänsyn till andra först måste man träna på hänsynsfullhet i det dagliga livet, lite i taget. Att alltid ta hänsyn till andra först utan att blanda in egna föreställningar och tankar; det är så man håller sinnet lugnt.

Nu när jag har förstått den här saken så vet jag hur jag ska agera i min framtida kultivering. Att göra bra ifrån sig ända till slutet handlar om att vara flitig.