Shen Nong (den gudomlige bonden) är en legendarisk kejsare som sägs ha lärt det kinesiska folket hur man odlar jorden. Hans andra berömda bidrag är att han var den förste som utövade traditionell kinesisk örtmedicin. Han smakade på tusentals örter för att prova och analysera dess effekter. Legenden säger att han dog efter att ha smakat en ört kallad Duan Chang Cao (organ-nedbrytande ört). Under tusentals år ärade människor Shen Nong för hans insatser och bidrag till mänskligheten. På grund av honom ansågs Duan Chang Cao som en mycket mystisk växt. Men ingen viste exakt vad Duan Chang Cao var.
Pu Songlings berömda novell Liao Zhai (en novell om olika spöken och andar) har ett kapitel om ”Vatten-ormörten”. Den handlade om en lärd som gick under namnet Zhu. I berättelsen blev han törstig medan han reste och träffade en vacker dam som sålde te längs vägen. Han köpte en kopp te som han sedan drack men teet fick hans mage att värka och han dog. Enligt novellen var teet gjort av ”Vatten-omört”. Efter att Zhu dog blev han en vatten-ormande. Han var ovillig att finna en ersättare (i kinesisk mytologi tror man att den som dör oväntat letar efter en ersättare för att ta han/hennes plats så de kan undgå det oavsiktliga lidandet) utan istället hjälpte andra som blev förgiftade.
Li Shishen skrev i sin bok Ben Cao Gang Mu ( referensbok för grundläggande örter) ”ormört” också kallad Dödsörten och Råttörten är giftig, om förtärd kommer man att bli disorienterad, därav dess namn”. I de flesta delar av Kina är örten känd som Lei Hong Teng (Åskgudens vin). Det finns en speciell bergskedja vid staden Yueyang i Hunanprovinsen där örten växer. I Yeyang kallas örten Gulrör. När ortsborna ville begå självmord åt de ca 7-6 grenar av örten och kort därefter dog de. Förmodligen gjorde den så att organen ruttnade och blev svarta inom en halv dag efter förtäringen. Därför är den också känd som Duan Chang Cao (organnedbrytande ört)
För ungefär ett decennium sedan diagnostiserades en lokal yngling ha spetälska. Han kunde inte längre uthärda lidandet och gick för att söka efter örten i bergen. Han kokade en gryta av Lei Gong Teng och hade för avsikt att på detta sätt ta sitt liv. Emellertid kräktes han efter att han druckit av örten och föll i koma under en dag. När medvetandet återvände upptäckte han att spetälskan hade läkts. Denna berättelse blev berömd. Vissa läkare från en klinik för spetälska blev inspirerade och tillrede Lei Gong Teng som ett sätt att behandla spetälska patienter och såg att behandlingen var mycket lyckosam.
[Reds. kommentar: Gulrör är Lei Gong Teng och användes som inre medicin under en mycket kort tidsperiod]
Översatt från: http://www.clearharmony.net/articles/200302/10166.html
Kinesisk version: : http://www.zhengjian.org/zj/articles/2003/1/10/19862.html
* * *
Ni är välkomna att skriva ut och sprida allt innehåll på Clearharmony, men uppge gärna källan.
läs mer ...