Berättelser från det forntida Kina: Jag angrep tyrannerna Jie och Zhou, inte min kung

Under Vår- och Höstperioden i Kina (772 till 481 f Kr), fanns det en hovmusiker vid namn Shi Jing. Han kom från kungariket Wei och var mycket skicklig på att spela den kinesiska cittran. Xu Shen, en kinesisk vetenskapsman från den senare Han-dynastin, skrev en berättelse om Shi Jing i kapitlet “En konungs dygder” i sin avhandling ”En trädgård med förklaringar” (Shuo Yuan på Pinyin).

En dag när Shi Jing spelade cittra för markisinnan Wen från staten Wei, blev kungen uppspelt och började sjunga och dansa i takt med musiken. Gradvis förlorade han sig i sin upprymdhet och började skrika: “Alla måste lyda mig! Den som vågar sätta sig upp emot mig ska straffas!” När Shi Jing fick höra det, slutade han spela och kastade cittran mot kungen. Cittran träffade kungens krona och bröt sönder jadetofsarna på den. Kungen blev väldigt arg och gav order om att Shi Jing omedelbart skulle avrättas. Shi Jing sade: “Låt mig bara få säga en sak innan jag dör.” Kungen beviljade önskemålet.

Shi Jing sade: “I det förgångna, när de visa kungarna Yao and Shun (Kinas två första kejsare som regerade för över 4 000 år sedan) regerade, oroade de sig för att folket blint skulle följa deras order. När de enfaldiga tyrannerna Jie och Zhou regerade, gjorde de allt i sin makt för att folket blint skulle lyda deras order. Jag angrep Jie och Zhou med cittran, inte min kung!”

Kungen skämdes och beordrade vakterna att genast släppa Shi Jing. Han lät också hänga upp cittran ovanför porten till huvudstaden och lät de avbrutna tofsarna vara kvar på kronan, som en konstant påminnelse om att alltid vara öppen för tillrättavisningar. Även om det han uträttade som kung inte kunde mäta sig med vad de legendariska kejsarna Yao och Shun gjorde, gick han ändå till historien som en mycket god och vis kung.

I det forntida Kina hade en obetydlig musiker tillräckligt med mod för att angripa en kung offentligt och han förmanade kungen att granska sitt beteende. Än mer imponerande var att kungen hade visdomen och vidsyntheten att ändra sitt beteende. Finns det någon i dagens Kina som har modet att säga sin mening och kräva att Jiang Zemins regim ska stoppa förföljelsen av Falun Gong?